Ja elände
Jag längtar tillbaka till studenten. Eller egentligen gör jag inte det. Eftersom studenten sög stor jävla skita, sån jävla pissdag!
Men jag vill starta om från den dagen, dagen efter. Planera så att jag inte skulle sluta misslyckad o pank varenda månad. Idag på nyheterna pratade de om att världen aldrig uppleft en sån här kris någonsin (Vilket ju inte är någon nyhet direkt), att 90% av världens ekonomi suger,... typ.
Och mr.Borg, som har hand om våra pengar befarade hur-många-tusen-till-det-nu-var som skulle få sparken innan en eventuell vändning 2011!!!
På helgen bryr jag mig inte så mycket. Vist, jag kan inte gå ut och roa mig som.. ja typ alla andra. Men jag har mina elektoniska underhållningsapparater hemma i vardagsrummet som alltid kan slå ihjäl de få timmar jag är fri från torestorps bojor. När jag går här vill jag förändra allt i hela min tillvaro. Men så fort det blir helg får jag äntligen kraft att lyfta av mig berget av bekymmer som tynger mig varenda minut på jobbet. Å då i min befrielse så glömmer jag av. Sen på måndagen är det samma visa. Jag skulle behöva jobba, men vara ledig på jobbet för att få något gjort.
Jag lade undan pengar för att kunna göra något senare i sommar, var i sthlm å köpte 3 drinkar. Å nu e de samma skit ännu en hel jävla månad.
Skall jag flytta? Skall jag knyckla in mina saker och mina katter i en liten etta.. Jag vill inte. Mitt hem kommer då att bestå av en säng, en tv och ett datorbord. Det är inte så fint.
Lotta skrev precis på facebook, men nej. Allt kommer med ett pris just nu känns det som. Dagar som denna går det bara inte.
"Visst, jag kan inte ut och roa mig som...typ alla andra."
Det stämmer inte Peter. Det är inte alla andra som kan roa sig, och jag är en av dom. Man prioriterar saker efter andra, och en del prioriterar att vara ute och festa varje helg, men då har dom inte råd med annat - som du kanske har. Du har en bil, en mc, en fin lägenhet, massa roliga grejer att göra hemma, en vacker flickvän som snart kommer hem, två katter som gör dig sällskap när som helst, två föräldrar som älskar dig, vänner och sist men inte minst, ett jobb. Jag vet att du hatar ditt jobb över allt annat. Men det finns dom som inte har ett jobb att gå till varje dag, det finns dom som inte ens får en inkomst. (Speciellt i dessa tider). Ja, du har det knapert - men du har ett liv. Det du jobbar för att ha. Kanske inte det livet du vill ha. Men du har ett.
