att bli sakta, sakta förstörd



detta jävla skitstället erbjuder ingenting som en tänkande människa kan uppskatta. I en demonvision av framtid här om 10 år kommer jag fortfarande springa runt med min jälva vagn och plocka varor, inte tjäna ett jävla dugg, utan att ha utvecklats överhuvudtaget. (det skall dock inte hända så såklart)

alla problem kommer lösas på bekvämast möjliga sätt dvs ta in roger som SLUTAT istället för att erbjuda de anställda nya uppgifter.

ingen kommer engagera sig i något alls, alla kommer förbli de sömniga bönder de är. och gud hjälpe hur skal ldet gå för nicklas.. skall han vara kvar här?
som jag känner det måste man vara närmast apatisk för att klara sig i en sån här miljö. Det eller "klämtjäck", som tyvärr är det som förmodligen får bönderna att tuffa på i deras slowmotiontempo i en ändlös cirkel av repetitivt arbete.

Samtidigt som jag behöver lönen för att betala av min bil etc, så trodde jag aldrig i mitt liv att jag skulle önska att bli avskedad. En rejäl spark i röven HÄRIFRÅN!!!!!!

någonstans där man kan prata med folk, skratta, känna att hårt jobb lönar sig, gå ut och ta en öl på after work, folk som inte är rädda för kinna skene (för det är ju inte torestorp) och som måste gå i terapi om de skulle råka handla på willys istället för M.M, och inte känna att varenda vardag är förstörd så fort jag slår upp ögonen på morgonen.

eller egentligen inte, på morgonen är jag hemma, å i bilen är jag i bilen. det är när jag slått mig ned i stolen och klockan börjar närma sig 7 som jag återigen, varje morgon förstår att de närmaste 9 timmarna är totalt förstörda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0